20 jan. 2013

Värmande strålar i vinterkyla

Helt plötsligt i går drogs molntäcket bort och blottade den härligt vinterblå himlen. Det dröjde dock till senare delen av eftermiddagen innan jag tog kameran och gick Hollstorpsvägen ut från Högstorp. Tänk vad gula solstrålarna är denna tid på året! Fick under den knappa timmen se hur ljuset skiftade från svagt gult till riktigt intensivt gult, innan den lågt stående solen försvann bakom träd och moln, som nu hade hopat sig vid horisonten.



7 jan. 2013

Frostig förmiddag i Högstorpskogen

I går morse tog jag det lugnt, som jag oftast gör på lediga dagar. Efter frukosten och andra små morgonbestyr funderade jag en stund på vad jag skulle ta mig för. Kikade ut på baksidan som ligger i sydostläge och såg då att solen fortfarande stod lågt och att det fanns frost kvar på marken. Ett snabbt beslut blev då att ge mig ut med kameran. Monterade även denna gång på makroobjektivet och gav mig fotledes iväg till den närbelägna skogen. Tog sikte på några kullar som jag vet brukar vara solbelysta under vinterns allt för få soliga dagar och ljusa timmar. Efter några minuter och några inledande spontanbilder - alltid bra att snarast ta några bilder som uppvärmning även om motivet inte har stor potential - kom jag fram till första kullen. Som vanligt med närbilder kan man inte helt lita på att autofokusen sätter skärpan där man vill ha den så det blev nästa hela tiden manuell fokusering. Detta tillsammans med lagom stor bländare (använde mellan 5.0 och 7.1), höga ISO-tal och bildserietagning gjorde att jag fick tämligen många skarpa bilder. Provade även att använda kamerans intelligenta autofokus, dvs. kameran fokusera i takt med att motivet/jag rör mig. Detta fungerar ibland vid närbildsfotografering, men det gäller då att fokuspunkten initialt "hamnar på rätt ställe". Men den tekniken kan vara värd att prova. även om jag tycker att manuell fokusering totalt sett ger är ett säkrare sätt att få fokus på ställe.

De enklaste strån och kvistar  är bildmässigt effektfulla i frost och vinterljus.



Några vissnade eklöv med frostig kontur i motljus är alltid vackert.


Tog även bild på eklöv belyst snett framifrån. Ger en helt annan känsla, eller hur?

Hittade både vissna och fräscha kryptogamer. Min amatörmässiga och kanske inte helt tillförlitliga bedömning är att de följande två bilderna är hällebräken. Rätta mig gärna!



Låg fotovinkel och på nära håll gör att även det tunnaste utskott med sporkapsel kan se pampigt ut. Hade turen att hitta sådana på en stor sten så jag slapp ligga platt på marken. Ovanligt bekvämt för denna typ av bild!

Detta frostiga tallbar ser gigantiskt ut i närbild.

En död gren som nästan är helt inbakad i något som liknar och har konsistens som sockervadd (hur det vita smakar vet jag dock inte!). Någon som vet vad det är?

Kan efter denna lilla fotoutflykt i grannskapet åter konstatera att det lilla landskapet erbjuder otroligt många intressanta motiv. Att det som denna gång dessutom bjöds på  vintrigt motljus var naturligtvis ett stort plus, men jag är övertygad om att flera av bilderna hade gjorts sig även om de tagits en mulen dag..